Trauman – så hanterar du svåra händelser
Trauman – så hanterar du svåra händelser
Någon gång i livet utsätts alla människor för svåra händelser som skakar om och påverkar oss i grunden. Alla reagerar olika och ibland behöver vi stöd och hjälp för att hantera det som har hänt. Här ger vi några råd och tips.
Det här kan du läsa om i artikeln
- Vad är ett trauma? Vår psykolog förklarar.
- Hur vi reagerar vid trauma
- Exempel på reaktioner vid trauma
- Så här tar du dig ur återupplevande vid trauma
- Tips: Hur du kan hjälpa som medmänniska
- När behövs professionell hjälp?
- Vad är PTSD?
- Tips till dig som är drabbad
- Hur går man vidare efter ett trauma? Vår psykolog förklarar.
- Vilken hjälp finns?
- På arabiska: Vad är ett trauma och hur går man vidare? Vår psykolog förklarar.
Vad är ett trauma? Vår psykolog förklarar
Alla människor drabbas av svåra händelser som det kan vara svårt att värja sig ifrån. Det kan vara krig och katastrofer, att bli sjuk eller vara med om en olycka, att förlora en närstående eller andra händelser som man upplever som svåra.
Vad som innebär ett trauma beror på hur individen upplever händelsen, det är inte händelsen i sig som avgör om man blir traumatiserad.
Exempel på reaktioner vid trauma
- Svettningar, hjärtklappning, darrningar, huvudvärk, yrsel och spänningar i musklerna,
- Sämre aptit, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem,
- Irritation, oro, nervositet och rastlöshet,
- Känsla av kontrollförlust och hjälplöshet,
- Ökad vaksamhet,
- Skuldkänslor och dåligt samvete,
- Ältande,
- Undvikande eller stark rädsla för det som påminner om det svåra,
- Minnesbilder och flashbacks,
- Mardrömmar,
- Likgiltighet och främlingskap.
När andra skadar oss medvetet kan vårt grundläggande behov av trygghet och tilliten till andra rubbas. Till exempel i krig och konflikter eller genom försummelse, kränkning eller våld i nära relationer.
Så här tar du dig ur återupplevande vid trauma
När du upplevt en svår händelse är en vanlig reaktion efteråt att återuppleva händelsen om och om igen. Här berättar vi om hur du kan ta dig ut ett återupplevande vid trauma.
Tips: Hur du kan hjälpa som medmänniska
- Umgås och försök skapa trygghet, även om den drabbade personen inte vill prata om sina tankar och känslor. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid.
- Ha tålamod. Den drabbade kan behöva berätta om det som har hänt många gånger. Ältandet kan hjälpa till med bearbetning. Respektera om din vän inte vill eller orkar tala om händelsen.
- Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen.
- Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Att fokusera på något annat kan skapa distans till det inträffade.
- Läs på. Kunskap om hur personer reagerar i svåra situationer kan göra det lättare för dig och omgivningen att förstå.
- Ofta är den drabbade medveten om sitt beteende vilket kan leda till dåligt samvete. Försök att inte skuldbelägga personen.
- Hjälp personen att finna rätt hjälp.
- Att stötta någon som mår dåligt kan vara svårt och utmanande. Ge dig själv möjlighet till återhämtning – du behöver inte bära hela bördan själv.
När behövs professionell hjälp?
Att få en fysisk eller psykisk reaktion efter en allvarlig händelse är inte farligt. Reaktionerna klingar ofta av och många mår bättre av sig självt efter en tid.
Om vardagen påverkas mycket genom hög stress och återupplevelser av traumat kan det vara läge att kontakta vårdcentralen. Då kan traumat ha utvecklats till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och professionell vård behövs.
Vad är PTSD?
Symtom som kvarstår efter en allvarlig händelse benämns som posttraumatiskt stressyndrom eller PTSD. Det är en diagnos som påverkar livskvaliteten. Så här kan det yttra sig:
- Det är vanligt att återuppleva sina trauman genom mardrömmar och flashbacks vilket skapar ångest och stress.
- Stresspåslag, att vara lättskrämd, spänd och undvika saker eller situationer som påminner om traumat.
- Overklighetskänslor och att känna sig oengagerad i det som händer i vardagen.
- Kroppsliga besvär som smärta, hjärtklappning och högt blodtryck är också vanligt.
Symtomen uppstår ofta inom sex månader men reaktioner på svåra händelser kan även komma långt senare.
Tips till dig som är drabbad
- Var inte ensam med dina tankar och känslor. Prata med personer du känner dig trygg med, men bara om du själv vill.
- Behåll dina dagliga rutiner, det signalerar trygghet till kroppen.
- Gör saker som får dig att känna dig lugn och trygg.
- Se till att få tillräckligt med sömn, det hjälper dig att hantera dina känslor.
- Var fysiskt aktiv, kroppen behöver rörelse för att må bra.
- Enkla avslappningsövningar, mindfulness och yoga kan hjälpa dig att finna lugnet.
- Skriv ner dina minnen och tankar.
- Lär dig mer om vanliga reaktioner efter en svår händelse.
- Ta kontakt med din vårdcentral eller ring 1177 om du känner dig orolig.
Hur går man vidare efter ett trauma? Vår psykolog förklarar
Röda Korsets psykolog Karl Torring berättar.
Vilken hjälp finns
Det finns olika behandlingar beroende på vad du varit med om och hur händelsen har påverkat dig.
Ofta rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) där man analyserar problemet, vad som utlöste det och vilka konsekvenser det fått, för att på så sätt lära in ett nytt beteende. Till exempel kan du exponeras för saker eller situationer som påminner om den svåra händelsen men i en trygg miljö. Detta ger dig strategier att hantera problemet.
Andningsövningar, fysioterapi samt läkemedel kan vara andra delar i behandlingen. Personer som mår mycket dåligt kan ha hjälp av kris- eller traumaterapi.
