Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter
Svenska Röda Korset välkomnar generellt förslagen som ges i promemorian för att skapa bättre förutsättningar för ett mer långsiktigt, försägbart och enhetligt stöd.
- Svenska Röda Korset anser att vikten av kontinuerlig och nära dialog mellan det civila samhället, regeringskansliet och berörda myndigheter om bidragens utformning och administration för att säkerställa bidragens relevans och en effektiv hantering, inklusive återredovisning och revision, bör betonas ytterligare.
- Svenska Röda Korset anser att organisationsbidrag bör användas som huvudregel där det är lämpligt och möjligt. Användning av organisationsbidrag i större omfattning skulle väsentligt stärka förutsättningarna för fler civilsamhällesorganisationer att bidra till samhällets utveckling och att få fler människor engagerade.
- Svenska Röda Korset välkomnar förslaget att huvudinriktningen ska vara att departement äskar minst ett tvåårigt bemyndigande för de berörda anslagen.
- Svenska Röda Korset välkomnar översynen av de bidragsgivande myndigheternas information men understryker samtidigt vikten av en kontinuerlig och nära kommunikation mellan departementen, de berörda myndigheten och organisationerna för att säkerställa förutsägbarhet, transparens och effektiv hantering av bidragen.
- Svenska Röda Korset välkomnar förslaget att riktlinjer för revision tas fram av myndigheterna, men anser att ytterligare åtgärder och förtydliganden avseende revision är nödvändiga för att skapa enhetlighet och förutsägbarhet.
- Svenska Röda Korset menar att utfallet av åtgärderna bör följas upp inom en tvåårsperiod, i nära samverkan med de civila samhällets organisationer.
Bakgrund och sammanfattning av utredningens förslag
Under lång tid har civilsamhällets organisationer påtalat kritik mot att statliga bidrag ges för ett år i taget och att besked om belopp kommer sent (först runt årsskiftet som inleder budgetåret). Organisationernas utvecklingsarbete och interna demokratiska processer försvåras av sena beslut. Statliga bidrag kan ges i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag där de två senare är mer styrda för ett specifika ändamål och särskilt efterfrågade resultat. Organisationsbidrag, som ges för en längre period än ett år, är att föredra eftersom det också stärker organisationernas möjlighet att vara röstbärare. Liksom i betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) bekräftas organisationernas centrala roll i demokratin. Av organisationernas tre roller som röstbärare, servicegivare till medlemmar eller utomstående och som utförare av tjänster, anses rollen som röstbärare vara mest viktig i demokratin. Därför uttrycks också ett tydligt stöd för att organisationerna ska ges förutsättningar att vara så oberoende och självständiga som möjligt.
Utgångspunkten i promemorian är att de statliga bidragen ska bli mer långsiktiga, förutsägbara och enhetliga. För att uppnå detta läggs följande förslag:
- Huvudinriktningen i regeringskansliets hantering av bidrag till det civila samhället bör vara att berört departement äskar ett minst tvåårigt beställningsbemyndigande från riksdagen för det aktuella anslaget.
- Regeringsbeslut om beställningsbemyndigande bör fattas efter vanlig prövning från fall till fall.
- Initiativ till att föra in ett sådant förslag tas av ansvarigt departement. Även en berörd myndighet kan lämna förslag om bemyndigande i sitt budgetunderlag till regeringen.
- Beslut om bidrag som riksdagen gett bemyndigande för bör fattas av beslutande myndighet så snart som möjligt efter att myndigheten fått sitt regleringsbrev där bemyndigandet framgår.
- En översyn föreslås för att överväga om bidragen kan ges i form av organisationsbidrag istället för verksamhets- eller projektbidrag.
- Ökad enhetlighet vid utformningen av bidragsförordningar bör eftersträvas, särskilt med sikte på organisationsbidrag. Mer enhetliga regler och villkor bör vara en strävan vid eventuella översyner av befintliga förordningar såväl som då nya förordningar tas fram.
- Myndigheterna bör också överväga vilken information de ger till berörda organisationer och hur den förmedlas.
- Riktlinjer för vad revision av bidrag ska omfatta bör tas fram av myndigheter som hanterar bidrag. Ytterst har respektive myndighet ansvar för att sådana riktlinjer finns, men här finns möjlighet för flera myndigheter att samarbeta när sådana riktlinjer tas fram.
De föreslagna åtgärderna genomförs inom ramen för befintliga regelverk och system.