Svenska Röda Korset har beretts tillfälle att lämna synpunkter på SOU 2021:25, och vill med anledning av detta framföra följande.
Svenska Röda Korset är en neutral, självständig och opartisk humanitär organisation vars uppdrag är att förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa och att säkerställa respekt för varje människas värde - särskilt under väpnade konflikter, kriser och andra nödsituationer. Svenska Röda Korsets ska alltid kunna agera i enlighet med sitt uppdrag och principer som fastställts i rödakors- och rödahalvmånerörelsens stadgar och de resolutioner som antagits vid de internationella rödakors- och rödahalvmåne-konferenserna. Som nationell rödakorsförening i Sverige har Svenska Röda Korset en stödjande roll till de offentliga myndigheterna, en roll som är fastslagen i internationell rätt samt kommer till uttryck i svensk lagstiftning. Denna stödjande roll innebär att Svenska Röda Korset genom författning eller efter överenskommelse med regeringen eller en myndighet kan få i uppdrag att utföra uppgifter där ansvaret ytterst vilar på det offentliga.
Vidare har Svenska Röda Korset en viktig roll inom det civila försvaret genom sin uppgift att upprätta den Nationella Upplysningsbyrån, NUB. Svenska Röda Korset är en av arton frivilliga försvarsorganisationer, som utöver de generella uppdrag som stipuleras i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet även särskilt har uppdrag att bistå totalförsvarets sjukvård och bidra till civilbefolkningens skydd i krig.
Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter
- Svenska Röda Korset välkomnar utredningen och lämnar synpunkter på de för oss särskilt relevanta delar i utredningen där vi besitter särskild erfarenhet och kompetens.
- Svenska Röda Korset uttrycker oro över att kopplingarna mellan den föreslagna statliga strukturen och civilsamhället riskerar att bli bristfälliga. De flexibla lösningarna där kontakter upprättas utifrån respektive beredskapssektors behov, med sektorsansvarig som motor, riskerar i praktiken att utesluta civilsamhället. I det fall att beredskapssektorerna tar fram särlösningar för dialog leder det till att kontakterna med de olika beredskapssektorerna kommer att bli mycket resurskrävande för civilsamhällesaktörer som arbetar med horisontella frågor och har behov av kontakter med flertalet beredskapssektorer. Svenska Röda Korset anser att planeringen inom den föreslagna nya strukturen för statliga myndigheter måste ske i nära samverkan med civilsamhället och att det är viktigt att den struktur som etableras möjliggör ett effektivt resursutnyttjande och god dialog redan på planeringsstadiet.
- För att åstadkomma att de svenska frivilligresurserna kommer det civila försvaret till del måste de in i de centrala planeringssammanhangen. Svenska Röda Korset skulle utifrån från sin särskilda stödjande roll till svenska myndigheter inom det humanitära området, sitt mandat inom folkrätten, sin starka lokala förankring, sin bredd och erfarenhet av att organisera frivilliga fylla en viktig roll som representant i det centrala beredskapsrådet. Svenska Röda Korset har bred kompetens kring samordning och genomförande av nå ut till utsatta grupper i kris och krig både från nationellt arbete och även från den Internationella röda kors- och röda halvmånerörelsen. Svenska Röda Korset är berett att åta sig en sådan roll.
- Svenska Röda Korset poängterar vikten av att ytterligare stärka den sociala dimensionen i beredskapsplaneringen. Den föreslagna strukturen bör kompletteras med en analys av hur kopplingen mellan den statliga strukturen och det kommunala ansvaret sammantaget bidrar till en social dimension som säkerställer att krisberedskapssystemet som helhet beaktar de utsatta grupper som drabbas hårdast i kris.
- Sveriges folkrättsliga åtaganden måste beaktas i samband med etablering av den nya strukturen för statliga myndigheter. Svenska Röda Korset rekommenderar att relevanta folkrättsliga regler kopplas tydligare till strukturerna för att säkerställa att folkrättsliga åtaganden ligger till uttrycklig grund för vidare planering, exempelvis genom en uppföljning av 2010 års Folkrättskommitté. I tillägg till detta bör Sveriges åtagande enligt Genevekonventionen att utbilda personal i det pågående återuppbyggandet av totalförsvaret beaktas. Kunskapen om den internationella humanitära rätten bör ses över så att berörda aktörer kan tillämpa den internationella humanitära rätten i förhållande till olika scenarion, hotbilder inom modern krigföring och till den nya strukturen för totalförsvaret.