DEBATT. ”Världen befinner sig i en akut klimatkris. Världens fattigaste bär minst skuld, men drabbas hårdast. De rikare länderna har ett särskilt ansvar att bidra till utvecklingsländernas klimatomställning.”
Ovan skulle kunna varit skrivet av en humanitär organisation men det är svenska regeringens uttalande inför klimattoppmötet förra året. Där meddelade man att Sverige avsåg fördubbla klimatbiståndet till 2025.
I dagarna står Kenya och Sverige värdar för FN:s högnivåmöte Stockholm+50 till åminnelse av FN:s första miljökonferens.
Konferensen sammanfaller med en global och delvis klimatrelaterad hungerkatastrof där ofattbara 1,7 miljarder människor riskerar brist på mat.
Det är en katastrof som slår extremt hårt mot medarrangören Kenya. Landet upplever högre temperaturer, oförutsägbara regnmängder med torka och översvämningar.
Stockholm+50 sammanfaller tyvärr också med den största neddragningen av det svenska internationella biståndet någonsin.
Regeringen har fryst utbetalningar motsvarande 10,3 miljarder kronor för kostnader för flyktingmottagande från Ukraina i Sverige.
Sverige blir därmed det största mottagarlandet för svenskt bistånd.
För vissa miljö- och klimatrelaterade biståndsinsatser innebär det att nästan varannan krona kan försvinna i år. Stödet till de globala klimatfonderna väntas minska med en miljard varav stödet till den globala Gröna klimatfonden minskar med 300 miljoner, där 75 procent av stödet går till Afrika söder om Sahara.
Det är oerhört allvarligt då klimatbiståndet bidrar till bättre prognoser, förebyggande arbete och ökad motståndskraft – det räddar liv.
Vi ser hur klimatförändringarna drabbar de som har värst förutsättningar att klara torka, översvämningar och matbrist hårdast. Vi vet också att det finns insatser som kan minska klimatkrisens humanitära konsekvenser.
Kenyas Röda Kors arbetar intensivt med omedelbart humanitärt stöd, och även med långsiktig klimatanpassning och med att minska katastrofrisker genom t ex skogsbruk och hållbar plantering.
Människors livsvillkor kommer att fortsätta att förvärras i takt med att klimatförändringarnas konsekvenser ökar. Därför måste satsningar göras på att förutse och agera på katastrofer redan nu men också på decenniers sikt.
Sverige har varit drivande genom att tidigt lova ökat klimatbistånd och på så sätt få med sig andra länder i avgörande klimatförhandlingar. Sverige måste nu hålla dessa löften.
Klimatavtalet i Paris hängde till stor del på att rika länder lovade fattiga länder att stödja deras klimatomställning. I Glasgow var en nyckelfråga stöd till klimatanpassning för de mest utsatta.
Det är extremt viktigt för de människor som är i behov av stöd, men också för trovärdigheten i de internationella klimatavtalen att Sverige håller vad vi lovat.
Vi uppmanar regeringen att snarast lyfta stoppet på utbetalningar av bistånd och dessutom omedelbart tillåta Sida att betala ut de fyra miljarder kronor som överstiger Migrationsverkets prognos för kostnader i Sverige för mottagande av människor som flyr från Ukraina.
Sverige måste hålla de löften vi gett till världens mest utsatta i de globala klimatförhandlingarna.
Vår oförmåga att agera nu kommer oundvikligen innebära att vi inom kort i stället behöver hantera det svåra lidande som följer för människor som drabbas av klimatkrisens konsekvenser.
Dr. Asha Mohammed, generalsekreterare Kenyas Röda Kors
Anna Hägg-Sjöquist, ordförande Svenska Röda Korset