Beslutet att höja bostadsbidraget visar på regeringens intention att stötta barn i ekonomisk utsatthet, men det krävs en kombination av fler träffsäkra politiska åtgärder för att barnfamiljer ska klara krisen. Det skriver Martin Ärnlöv, Röda korset, Marie Linder, Hyresgästföreningen, Maria Frisk, Rädda barnen och Åse Henell, Majblomman.
Vi läser reportage om tips på matlådor eller förslag på billigare matvaror. För de som redan levt på marginalen länge, finns ingen lösning i de reportagen. Berättelserna om barn och deras familjer som riskerar att vräkas, eller som inte längre har råd med mat, välling eller kläder är just nu många.
En av fyra kan inte betala räkningarna
Deras situation är allvarlig. En Sifo-undersökning som vi släppte den 15 mars visar att bland ensamstående föräldrar med inkomst under 29 500 kronor har en av tre svårt att ha råd med näringsrik mat, och en av fyra att betala familjens räkningar. Det är tydligt att barnen drabbas hårt. Samma målgrupp uppger att fyra av tio har svårt att betala fritidsaktiviteter för barnen och köpa nya kläder anpassat efter årstid.
Reaktionerna på vår undersökning blev starka och regeringen tog ett stort steg fram genom att agera snabbt i enlighet med ett av våra krav. Den 23 mars meddelades att det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget kommer att förlängas och höjas.
Men åtgärden kommer inte vara till hjälp för de flesta av de omkring 50 000 barn som lever i hushåll med långvarigt försörjningsstöd eftersom huvudregeln är att bostadsbidrag och andra bidrag dras av från försörjningsstödet. Något som regeringen själv är medveten om, och konstaterar i remisskrivelsen för förslaget. De barnfamiljer som tillhör de allra mest ekonomiskt utsatta i samhället riskerar att få noll kronor extra i plånboken.
Ekonomiskt utsatta saknar marginaler
Årets höjning av försörjningsstödet på 8,3 procent är mycket lägre än inflationen i snitt, och inte till hjälp för att möta den höga prisökning som skett av mat på över 20 procent. En ensamstående mamma med ett barn på två år som lever på försörjningsstöd har i dag 7 440 kronor att leva på när hyran är betald. Matkostnaden för en månad för denna familj kostade – enligt en analys från Swedbank – i januari 6 059 kronor. Det betyder att det finns mindre än 1 400 kronor kvar som ska täcka allt från kläder, fritidsaktiviteter för barnen, tandläkar- och läkarbesök till telefon och kollektivtrafik. Till det tillkommer att matpriserna ökat ytterligare sedan januari. Det går inte ihop.
Dessa barn och deras familjer är några av de grupper som levde på marginalen redan innan den kraftigt ökande inflationen tog fart och som saknar nu marginaler helt och hållet. Det är allvarligt när nationella politiska åtgärder riktade för att nå de barnfamiljer som är ekonomiskt utsatta, inte når de som behöver stödet som mest. Staten och kommunerna måste samordna så att barnfamiljerna som behöver ett ekonomiskt stöd i krisen kan ta del av de politiska åtgärderna.
Följ barnkonventionen
Enligt barnkonventionen som är svensk lag ska stater ”till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser” för att säkerställa barns rätt till en skälig levnadsstandard. Det anser vi inte att Sverige gör i dag. Något som även FN:s barnrättskommitté lyfte i sin senaste granskning av Sverige. Där rekommenderas att Sverige behöver stärka det ekonomiska trygghetssystemet och vidta åtgärder, så att rätten till skälig levnadsstandard säkerställs för alla barn i landet. Regeringens tillfälliga lösning visar på en intention att stötta barn i ekonomisk utsatthet, men för att leva upp till lagen krävs en kombination av flera träffsäkra politiska åtgärder i krisen, med en långsiktig ambition och uppriktig handlingskraft.
Regeringen bör lägga fram ett förslag på riksdagens bord som garanterar att även de barnfamiljer som är bland de mest ekonomiskt utsatta och som i dag får försörjningsstöd får en höjning motsvarande tillägget och höjningen till bostadsbidraget.
Marie Linder, Förbundsordförande Hyresgästföreningen
Martin Ärnlöv, Generalsekreterare Svenska Röda Korset
Maria Frisk, Sverigechef Rädda Barnen
Åse Henell, Generalsekreterare Majblomman