Om oss

Röda Korset arbetar för att förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa, samt säkerställa respekten för varje människas värdighet. Röda Korset i Växjö grundar verksamheterna på de mest angelägna humanitära behoven i kommunen. 

I dag har Växjö rödakorskrets utvecklats till en plattform inom tre stora verksamhetsområden; social verksamhet riktad mot äldre, samhällsintegrationsverksamhet och andrahandsförsäljning. Växjö rödakorskrets arbetar i dag med bland annat besöksvänner, träffpunkter för äldre, medföljning, rödakorsvärdar på Växjö lasarett, häktesbesök, promenadgrupper, insamlingar, träffpunkter med träna svenska, läxhjälp, flykting- och asylgrupper, andrahandsförsäljning, mötesplats Kupan, kris- och katastrofgrupper och lokala aktiviteter i glesbygden.

Under 2022-2023 omorganiserade Röda Korset sig från att vara femton rödakorskretsar i Växjö kommun till att bli en stor kommunkrets - Växjö rödakorskrets. De rödakorskretsar som ville fortsätta med sina lokala aktiviteter bildade rödakorsgrupper. I dag har vi rödakorsgrupper i Berg, Lammhult, Ingelstad, Dädesjö, Åby-Tjureda, Nöbbele och Kalvsvik, samt en Förstahjälpengrupp och verksamhetsgruppen Kolombina. 

Växjö rödakorskrets bankgiro: 5843-5173

Historik

1865 bildades Röda Korset i Sverige som då gick under namnet ”Föreningen för frivillig vård af sårade och sjuke i fält” och samma år bildades en ”Fruntimmersförening”, senare ”Damkommittén”,  i Stockholm som var föregångaren till dagens rödakorskretsar.

1902 utvidgades Damkommittén och man började bilda lokala kommittéer ute i landet i Växjö tillkom den första i Kronobergs län detta år. Under de första tjugo åren kallades organisationen ”Växjö fruntimmersförening”. 1922 togs det nuvarande namnet Växjö rödakorskrets.

Sedan starten 1902 har Växjö rödakorskrets verksamheter och frivilliginsatser varit omfattande och välorganiserade. Redan under första världskriget var svenska Röda Korsets frivilliga duktiga på att hjälpa hårt drabbade medmänniskor. Detta berodde ofta på hur snabbt och effektivt rödakorsföreningarna arbetade ute i landet och Växjökretsen var en av de föreningar som fungerade bra.

Under 1920-talet införde Röda Korset det nya socialhygieniska programmet. Under det första och andra världskriget var försörjningsläget i Sverige dåligt. Mat- och hygienbristen gav svenskarna dålig motståndskraft för sjukdomar. Växjökretsen bidrog med medel till flera sommarkolonier för barn för att de skulle få bättre omvårdnad, näringsriktig mat och tillgång till frisk luft och bad.

Även om det krigsförberedande arbetet fortsatte inom Röda Korset i form av utbildningar i olycksfall och tillverkning av persedlar till krigssjukhus började kretsarna arbeta mer lokalt med att hjälpa utsatta människor på den egna orten.

Växjökretsen hade 1927 anställt hemvårdarinnor som verkade som en avlastning för utslitna mödrar som skötte både hem, barn eller sjuka föräldrar. Under 50-talet togs verksamheten över av kommunen. Många av Röda Korsets hjälpinsatser såsom skoltandvård, hemtjänst, färdtjänst, skolmatsbespisning och allmänna badhus har alla tagits över av kommunerna.

En polioepidemi drabbade Sverige under 50-talet och runt om i länet startades koloniverksamheter för polioskadade barn och konvalescenthem för polioskadade som Växjökretsen bidrog med medel till.

Under 50-talet infördes så kallad väntjänst, vilket innebar att frivilliga besökte äldre, blinda eller handikappade och hjälpte dem med olika göromål. Det kunde handla om bilturer, högläsning, shopping, promenader, teaterbesök, medföljning, utflykter med mera.

Under 70-talet började många kretsar med barnverksamhet i form av eftermiddagssysselsättning, som utvecklades i olika former. 1993 startade ”Lilla Vickevire” i Växjökretsens regi vars syfte var att skapa en träffpunkt för barn och föräldrar att träffas och umgås utanför hemmets väggar.

Det blev allt svårare att engagera frivilliga i krigsförberedande verksamheter. Detta berodde sannolikt på att Sverige varit förskonade från krig under många, många år och svenskarna tog inte ett krigshot mot Sverige på allvar. Men samtidigt stod vi beredda att hjälpa länder där krig var ett faktum och de människor som direkt drabbades och tvingades fly.

De första rapporterna om flyktingar i Kronobergs län kom 1945 och då fanns det 27 flyktingläger i länet. Många av flyktingarna hade kommit med Röda Korsets vita bussar. Under 70-talet ökade flyktingströmmen i och med militärkuppen i Chile och oroligheter i andra sydamerikanska länder. 1985 blev Röda Korset i Växjö ofta besökt av flyktingar som önskade hjälp med att få stanna i Sverige och hjälp med att få hit anhöriga från hemlandet. Under hösten samma år startade Växjökretsen en form av öppet hus som kallades Träffpunkt. Syftet var att skapa en naturlig miljö och kontaktpunkt för svenskar och flyktingar/invandrare.

1986 startade den allra första Röda Korset Second hand butik i Växjö. Röda Korset hade sedan många år tillbaka samlat in kläder och skor för att skicka till kris- och katastrofdrabbade länder. I och med klädinsamlingarna fick Röda Korset även ta emot textilier som inte gick att skicka vidare såsom festklänningar, frackar, pumps, baddräkter, gardiner, dukar och även möbler och prylar. Björn Lundell som var dåvarande chef för Röda Korsets Kronobergsdistrikt fick idén om att anordna en stor loppmarknad i Skummeslöv där Röda Korset hade en kursgård. Loppmarknaden blev en stor succé och 1986 öppnades i Växjö den första Kupan i Sverige. I dag finns det cirka 250 Röda Korset Second Hand butiker från söder till norr. I Växjö kommun har vi tre Second hand butiker på Arabygatan, Norrgatan och i Lammhult.

När en katastrof inträffar är inte behovet av kläder störst, det är tillgång till rent vatten, sjukvård och tak över huvudet som är avgörande för människornas överlevnad. 2010 slutade Röda Korset skicka kläder till andra länder i stället är det överskottet från försäljningen i Second Hand butikerna som genererar pengar vilket innebär att Röda Korset snabbt kan finnas på plats vid katastrofer och tillgodose de akuta behoven som finns.