Volontären ger av sin tid, får rikligt tillbaka

Mycket gott görs i det tysta, i det fördolda, av människor som brinner för att hjälpa sina medmänniskor. Bland dem finns Röda Korsets volontärer. En av dem som i många decennier har skänkt av sin tid är Gunilla Schröder, sedan länge pensionerad lärare. Några andra är Annika Dahl och Margita Söderqvist. Vid vårträffen för volontärer den 6 april premieras alla tre för sina insatser. 

– Jag hade redan på sjuttiotalet arbetat som frivillig på Hemlaås äldreboende, helt privat, berättar Gunilla om hur hennes liv som volontär började. Men jag ville ha en organisation bakom ryggen som trygghet.  

Det var därför hon för 40 år sedan, vid 44 års ålder och som heltidsarbetande lärare, antog utmaningen att besöka äldreboendet Trumtorp som volontär. Det var där tiden som rödakorsare började.  

Men Trumtorp lades ner och Gunilla började som kafévärdinna på Tunagården i stället. Och som om det inte skulle ha varit nog började hon i slutet av nittiotalet också med invandrarundervisning, föregångaren till dagens läxhjälp och språkkafé. 

Invandrarna vällde in 

– Det var ju när Röda Korset hade sin lokal på Västeråsvägen och det var till en början endast för kvinnor, säger Gunilla som minns hur det blev 2015 när invandrarna bara vällde in. 

Så flyttade Röda Korset till Nystrandsgatan och invandrarundervisningen flyttade till ABF. Då var Gunilla pensionär och tiden kunde läggas så att deltagarnas bussavgifter minimerades, kl. 12–14. 

Mycket senare kom pandemin och alla tvingades stanna hemma. 

– Jag minns min sista elev på ABF, den 16 mars 2020. Det var en äldre afrikansk bonde som var analfabet och överlycklig att få hjälp med sin svenska. 

Men hösten 2021 hade pandemin släppt sitt grepp och Röda Korset öppnade sitt språkkafé i samarbete med Eskilstuna stadsbibliotek, till en början i källarlokalen Contrast. På den vägen är det. Gunilla Schröder är tillsammans med Annika Dahl språkkaféets mest trogna rödvästade volontärer. Numera håller språkkaféet till i Gunborg Nymans rum. 

Sju kretsar blev en 

När Gunilla på åttiotalet först anslöt sig till Röda Korset fanns det sju rödakorskretsar i Eskilstuna. Själv bodde hon i Hällby och hörde alltså till kretsen för Hällby, Tumbo och Råby som gjorde sig känd för sina babypaket som skickades ut över hela världen. Hällbykretsen ordnade också varje år en utflykt för ensamma äldre invånare i Hällby. Då bjöd styrelsemedlemmarna på bilskjuts. En annan verksamhetsform var en månatlig fika- och pysseldag på Ekebo äldreboende. 

Svenska Röda Korset gick in för att det ska finnas bara en krets i varje kommun. Det betyder färre förtroendevalda, färre protokoll och protokolljusterare.  Vid samma tid flyttade Gunilla – en av Röda Korsets drivande krafter i Hällby – in till stan. Kort efter dessa förändringar fick Eskilstuna ta emot sina första ukrainska flyktingar, vilket innebar fler och nya volontäruppdrag, bland annat på Mötesplats Ukraina i Gallerian. 

Utlandet får komma till mig 

Volontärerna jobbar på som förut, oberoende av organisationsförändringar. Rödakorskretsen i Eskilstuna har i sitt register 133 frivilliguppdrag. De flesta volontärerna arbetar i second hand-butiken på Nystrandsgatan och som rödakorsvärdar på Mälarsjukhuset. Mindre grupper håller på med läxhjälp eller språkkafé eller handarbete; de sistnämnda producerar alster som säljs i butiken. 

Vad är det som driver volontärerna? Gunilla Schröder svarar naturligtvis bara för sig själv, det finns sannolikt lika många motiveringar som det finns volontärer. Ändå finns här kanske något av en gemensam nämnare: 

– Det ger mig så mycket att träffa andra människor, från andra länder, och att känna att jag behövs. Det ger mig mer än det kostar mig. Jag orkar inte åka utomlands, då får utlandet komma till mig, säger denna 84-åriga dam som både orkar och hinner med att vara volontär. 

Ändå orkar och hinner hon också med sina fem barnbarn och sex barnbarnsbarn (på det sjunde).