Allt fler människor i Sverige mår dåligt. Mellan 2004 och 2015 var det 12–14 procent som upplevde sig lida av psykisk ohälsa. 2018 hade siffran stigit till 17 procent. Det visar Folkhälsomyndighetens Folkhälsoenkät som omfattar personer mellan 16 och 84 år. 

– Den psykiska ohälsan har ökat i de flesta åldersgrupper, men mest bland yngre människor mellan 16 och 29 år, och framför allt bland de unga kvin­norna, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsoenkäten bygger på självrapporterade uppgifter, och andelen unga som svarar på enkäten är liten. Även om Folkhälsomyndigheten försöker vikta resultaten så att de ska bli mer generella så poängterar Hillevi Busch att man bör vara försiktig vid tolkningen för denna åldersgrupp. 

I den äldsta gruppen (65–84 år) är det endast nio procent som säger sig må psykiskt dåligt, eller ”uppleva nedsatt psykiskt välbefinnande” som det uttrycks i enkäten. 

– Detta motsägs dock av Läkemedelsregistret, som visar att det är en högre andel äldre än yngre som hämtar ut antidepressiv medicin, säger Hillevi Busch. 

Problematiskt med ökat fokus på individen

Ronak Tamdjidi är psykolog vid Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala för människor som drabbats av trauman efter svåra upplevelser i till exempel krig. Hon är kritisk till att orsaker till att människor mår dåligt i allt högre utsträckning letas hos personerna själva, och inte i samhället. 

– När orsakerna kopplas till individen kommer även kraven på lösningar att göra det. I dag handlar det hälsoförebyggande arbetet i samhället allt mer om vad individer själva kan göra för att förbättra sin hälsa. Det sker på bekostnad av ett mer folkhälsoinriktat arbete för att förstå och förändra de strukturer som gör människor sjuka, säger hon.

– Det kan till exempel handla om växande ojämlikhet i skolan, nya asyllagar och förändringar i arbetslivet som gör att allt fler blir sjuka av att arbeta. 

Även när det gäller skolbarn ökar de psykiska besvären, även om det här framför allt rör lättare besvär som huvudvärk. 

– Vi ser detta ändå som alarmerande, eftersom det signalerar att något är feli deras miljö, säger Hillevi Busch. 

Norden är speciellt

Den trend som syns i Folkhälsomyndighetens enkäter noteras även av Röda Korset.

– Samtalen till våra telefonjourer blir längre, och antalet timmar i vår behandlingsverksamhet ökar. Allt fler som söker sig dit har självmordstankar och behov av stöd, säger Ulrika Wickman, chef för avdelningen Hälsa och Vård på Röda Korset, och fortsätter: 

– Den försämrade psykiska hälsa vi ser kan vara faktisk, men den kan delvis även bero på att det inte längre är lika starkt förknippat med stigma att tala om mental ohälsa – vilket i grunden är positivt. Där skiljer vi i Norden oss från många andra länder. 

En grupp som mår extra dåligt är de ensamkommande ungdomar som kommit till Sverige de senaste åren. Både självmordsförsöken och de fullbordade självmorden har ökat i gruppen. Enligt en kartläggning från Karolinska institutet 2018 är självmord nio gånger vanligare bland ensamkommande unga jämfört med jämnåriga generellt i Sverige. 

En stor del av arbetet med stöd till ensamkommande görs av volontärer i Röda Korsets lokalföreningar runtom i landet. Även de vittnar om att fler i gruppen mår psykiskt dåligt.

– För volontärerna kan det många gånger vara tuffa möten. De träffar ensamkommande som lider av att inte ha någonstans att bo, är rädda för att utvisas och som saknar skyddsnät. Därför utbildar vi volontärerna i psykologisk första hjälpen och hur man möter människor i kris, säger Ulrika Wickman.

I Stockholm samarbetar Röda Korset med Stockholms Stad för att stötta ensamkommande. Här finns många unga som på grund av skola och socialt nätverk valde att stanna kvar i huvudstaden när de fick placeringar i kommuner på andra håll. Gruppen hamnade i ett mycket utsatt läge, men tack vare stöd från Stockholms stad har Röda Korset kunnat anställa både en sjuksköterska och en kurator för att hjälpa ungdomarna.

Psykosocialt stöd viktigt för Röda Korset

Sara Hedrenius, som jobbar med psykosocialt stöd inom Röda Korset, menar att psykologiskt stöd är en viktig komponent i de flesta av organisationens verksamheter:

– Vi har en ny utbildning i psykologisk återhämtning som är framtagen för att ge volontärerna mer verktyg att stötta personer som mår psykiskt dåligt. Detta är till exempel aktuellt för volontärer som möter människor som är frihetsberövade av olika anledningar, eller i vårt beredskapsarbete där volontärer kan möta personer som har varit med om svåra händelser.

Röda Korset arbetar även internationellt inom området psykisk ohälsa.

– Bland annat har psykologisk första hjälpen implementerats i flera av våra partnerskapsländer och utgjorde ett gott stöd i samband med ebolautbrottet i Kongo under förra året, berättar Sara Hedrenius.

Svenska Röda Korset tar också lärdom av hur man hanterar stora katastrofer i andra länder där i princip allt raseras. Det mest grundläggande är familjeåterförening. Att ha kontakt med sina närstående kan vara avgörande för hur man mår.