Prepping – så funkar det
Prepping – så funkar det
Allt fler pratar om prepping. Här får du koll på vad det är och tips på hur du själv kan bli mer krisredo.
Vad är prepping?
Prepping kan ha lite olika betydelse för olika personer men enkelt uttryckt kan prepping sägas vara en form av krisberedskap. Ordet prepping kan kopplas till engelskans prepare, att förbereda. Det är också vad det handlar om i grunden - prepping går ut på att förbereda sig för kriser och oväntade händelser.
Det kan handla om att bunkra upp med konservmat, överlevnadsprylar, skaffa första hjälpen-utrustning eller att lära sig saker du har nytta av vid en kris. Men det kan också innebära att du tittar igenom vad som finns hemma och i förråd och skafferi, för att se vad du redan har hemma. Saknas något för att du ska klara dig? Gör upp en plan under året, och gör små inköp åt gången.
Prepping blir allt populärare
Prepping har blivit ett allt större fenomen de senaste åren. Coronapandemin, kriget i Ukraina, extremväder och klimatkrisen är saker som har eldat på intresset. I Sverige är myndigheternas rekommendation att människor ska kunna klara sig själv utan hjälp från samhället i upp till en vecka. Fler och fler har således insett värdet av att se över sin egen beredskap och att förbereda sig för att klara av en längre kris.
Olika former av prepping
Ibland kan man få intrycket att prepping är en livsstil och något som tar oerhört mycket tid och kostar stora summor pengar. Många förknippar prepping med att köpa en massa olika saker som ställs in i ett förråd. Det kan absolut vara en del av det – mat, vatten, kommunikationsutrustning och alternativa värmekällor är alla saker som vi kan ha stor nytta av vid en kris.
Men prepping behöver inte handla om konsumtion och prylar. Det går att preppa på enklare sätt och behöver inte heller var något som kräver jättemycket tid och pengar. Det kan vara något mycket enkelt som vem som helst ägnar lite tid åt någon gång. Alla kan inte och behöver inte göra allt.
Lista med tips för prepping
Att preppa på ett lätt sätt kan till exempel innebära att du:
- Köper hem extra torrvaror, konserver och drycker som du brukar använda – så har du ett extra lager om det skulle behövas.
- Fyller några tomma plastflaskor med vatten och förvarar där du har det som mörkast och kallast utan att det finns risk att vattnet fryser till is.
- Ser till att du har extra batteri hemma till en vanlig radio
- Pratar ihop dig med dina grannar, tillsammans kanske ni kan hjälpa varandra så ni kan laga mat, hålla värmen och klara er utan el ett par dagar.
- Lär dig saker som kan hjälpa både dig och andra vid en kris, exempelvis första hjälpen.
Du kan också läsa mer om detta i Om krisen eller kriget kommer (en informationsbroschyr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB).
Att bli mer krisredo eller att preppa kan känns skönt och minska oron för vad som skulle ske i en krissituation. Vill du veta mer ger vi här nedan olika tips på hur du bli mer krisredo och preppa.
Prepping och hemberedskap är det samma sak?
Kärt barn har många namn. Prepping, hemberedskap krisberedskap med flera begrepp används ofta på ett liknande sätt. Det finns både forskning och allmänna åsikter om vad de olika begreppen betyder och innebär.
För oss är skillnaderna inte det viktigaste, det är viktigare att detta ämne lyfts från ett medmänskligt synsätt. Det handlar om frågor som:
Vad kan du, och eventuellt din familj, göra innan en längre kris uppstår i samhället? Behöver ni lära er mer om något? Behöver ni köpa något? Eller behöver ni helt enkelt ta mod till er och gå upp på vinden för att leta fram den där sovsäcken som du hade med dig på en festival en gång i tiden?