Daniel Norman börjar med att fråga grannarna om de har gjort några krisförberedelser hemma redan. Malin Ericsson visar vevradion som hon har tagit med sig.

– Att köpa radion blev mitt första steg för att bli krisredo. Sedan dess har vi börjat prata hemma om hur vi kan förbereda oss mer, berättar hon.

Vevradion har ett inbyggt batteri som laddas upp när man vevar på handtaget. Varken ström, internet eller batterier behövs för att kunna följa nyheter och väderleksrapporter.

– Det är lätt att tänka på en kris som något som snabbt ordnar sig och där du inte behöver ha någon beredskap. Några timmar strömavbrott klarar vi ofta, men vid längre störningar i samhället blir situationen en annan, förklarar Daniel Norman.

Solidariskt att preppa - både mot sig själv och andra

En kris kan komma fort och oväntat. Fyllda vattendunkar och en packad krislåda i varje hem hör till det mest basala att få på plats.

– Alla familjer ska ha mat och mediciner hemma så att de kan klara sig i en vecka. Tänk på att det ska vara mat som alla gillar, påpekar Daniel.

Han poängterar vikten av att kunna ta hand om sig själv vid en kris, så att de som verkligen behöver samhällets hjälp kan få det.

– Det är en solidarisk handling mot sig själv, men också mot andra. Alla måste ta sitt ansvar, skyddsnätet ska fånga upp de mest utsatta.

Annan viktig beredskap är att hitta en gemensam samlingsplats och ta reda på var kommunens trygghetspunkter finns om en större kris sker.

– Kanske finns en gemensamhetslokal dit man kan köpa in dyrare saker som ett elverk, stormkök, sätta ditt vattendunkar, förstabandslådor och konserver, tipsar Daniel som också lyfter vikten av att öva på första hjälpen.

Växande intresse för krisberedskap

Daniel Waleij lystrar till.

– Jag har ju ett litet elverk hemma, som jag använder på jobb. Det kan vi titta på, säger han och går hem för att hämta.

Intresset för krisberedskap har ökat kraftigt under senare år. En undersökning från Röda Korset, gjord av Novus, visar att sex av tio svenskar har gjort någon form av krisförberedelse hemma. Förra året svarare 42 procent ja på en liknande fråga. När världen omkring upplevs orolig och föränderlig ökar intresset för att skydda sig för kris. Sverige är inte längre förskonat från vare sig naturkatastrofer och krig i närområdet.

Men samtidigt som vårt intresse för krisberedskap ökar är vi svenskar fortfarande inte helt bekväma med att ta hjälp av våra grannar och samarbeta vid kris. Knappt hälften i Röda Korsets undersökning säger att de skulle be en granne om hjälp.

– Det är fint att lära känna sina grannar och skapa någon form av nätverk, det stärker gemensamhetskänslan. Då kan man även fånga in de som är ensamma, inte kan språket eller inte klarar av att själva ta sig hemifrån vid behov. Vem hjälper till exempel äldre, sjuka, spädbarnsföräldrar eller nyinflyttade där du bor? frågar Daniel Norman.

"Alla har unika kunskaper och styrkor"

Det finns många sätt man kan mötas på. En fika, som i Klabböle, är ett exempel. Här har grannarna förstås en fördel i att ha en krisberedskapsexpert som Daniel Norman i byn, men vem som helst kan ta initiativ till grannsamverkan.

– Vi har alla unika kunskaper och styrkor att dela med oss av. Tillsammans är alltid starkare, poängterar han. Kunskap finns att hämta hos oss på Röda Korset, vi har bra tips på vår hemsida. Bor man i flerfamiljshus kanske man kan ha en gårdsfest, man kan starta Facebookgrupper i området eller använda appar som finns för grannsamverkan.

Nu kommer Daniel Waleij tillbaka med sitt lilla röda portabla elverk och visar hur det fungerar. Samtidigt dyker Daniel Normans kollega Jafar Nazari upp.

– Jag blev så nyfiken när Daniel berättade om fikat, säger han. Jag jobbar med ensamkommande ungdomar i Umeå och tänkte se vad jag kan lära och ta med i mötet med dem. Hur gör man sig krisredo när man bor trångt i lägenhet till exempel?

Daniel Norman förklarar att en krislåda kan vara både stor och liten. Alla kan förbereda sig utifrån sina förutsättningar.

Förberedelser kan leda till mindre oro

Nova Bagger-Waleij har följt med bonuspappa Daniel och mamma Erika till fikat.

– Det här är jättebra att veta om. Vi har lärt oss lite på idrotten och hajk med skolan, men jag tycker att vi borde prata mer om krisförberedelser, säger hon.

Att vara förberedd för en större kris, som ett långt strömavbrott, översvämning, skogsbrand, eller storm, innebär att tänka i ett längre perspektiv.

– Vi har ett samhälle som ganska snabbt tar hand om oss, men när det inträffar oförutsedda saker kan det ta längre tid än man tror att få hjälp. Då kommer vi vara tacksamma för att vi har en form av krisberedskap, det är också bra om man har testat och tränat den tillsammans med vänner eller grannar, så man vet hur man ska agera, menar Daniel.

Grannarna enas om att ses igen och få till en träff i bystugan med fler från området.

– Det känns jättebra att vi setts och pratat om det här. Nu vet vi vilka som har vad hemma och vilka kunskaper som finns, säger Malin Ericsson.

Daniel Norman fyller i:

– Den som är förberedd behöver inte vara rädd. Du vet vad du ska göra om det sker oförutsedda sker.