Att ge stöd till någon som har det svårt

Att ge stöd till någon som har det svårt handlar inte om att försöka förändra verkligheten – det som har hänt har hänt. Ditt stöd handlar snarare om att se till att den som har drabbats inte utsätts för nya prövningar och att lindra effekterna av det som skett.

Den som befinner sig i en kris hamnar lättare i nya svåra situationer, som att inte orka betala räkningarna eller göra sådant man i vanliga fall mår bra av. Ditt stöd kan fungera som en stötdämpare – du finns där och kan hjälpa till att hitta strategier och sätt att hantera situationen.

Det kan vara svårt stötta någon som mår dåligt, sörjer eller går igenom en kris. Du kan känna dig osäker på hur du ska agera, om du stör eller vad du ska säga.

Din insats påverkas av din personlighet, din kunskap, din tid och ditt engagemang. Men även av situationen och vilken relation du har eller skapar, till den som har drabbats. 

”När vår son genomgick cancerbehandling var vi så enormt trötta. Den energi vi hade slukades upp av behandlingar och all oro, rädsla och hopp om att det skulle gå bra. Vi fick otroligt fint stöd av vår omgivning. Min mamma bodde hos oss i perioder och min arbetsgivare hade tålamod och var så flexibel. Ibland ville jag vara på jobbet, men i långa perioder var det omöjligt. En granne avlastade genom att köra vår dotter till skolan. När vår son hade somnat in fanns de kvar och stödet fortsatte.”

Att möta någon i sorg – första kontakten

Att ta den första kontakten med en person i sorg kan upplevas svår från båda sidor. Det finns inget rätt sätt att beklaga ett dödsfall på och visa att man bryr sig.

Det viktigaste är att du gör det på ett respektfullt sätt eftersom den som är drabbad ofta är känslig för andras bemötande. Hur man gör varierar från person till person. Det kan vara i ord, men det kan också vara en blick, en nick eller en intonation som bekräftar att man vet vad som har hänt. Signalen till den drabbade blir ”jag vet att du har det svårt, men det är fortfarande okej för mig att vara nära dig”.

Att möta någon i sorg eller under en svår period kan även väcka känslor hos oss själva. De flesta kan relatera till det svåra i att förlora en nära eller att må dåligt. Det gör att man lättare kan känna igen sig i den andres situation, men också att man blir mer känslomässigt berörd.

Fråga hur du kan hjälpa

Det är inte alltid lätt att veta vilken hjälp den drabbade behöver, ofta är det enklast att fråga.

Om allt är kaos kan den frågan vara svår att svara på. Då kan det vara bra att ge konkreta förslag att ta ställning till: ”Jag ska ut och promenera, vill du följa med?” eller ”Jag ser att du har svårt att betala alla räkningar, vill du att jag hjälper dig i eftermiddag?”.

Ofta orkar man inte höra av sig och ha nära kontakt med alla i sin omgivning. Ibland kan man som närstående bli tvungen att acceptera det, men fortsätt att visa att du finns där för att senare kunna ta upp kontakten på ett naturligt sätt. Den som mår riktigt dåligt kan ha svårt att be om hjälp och då är det bra om andra kan agera och ta initiativ till kontakt.

Vi är alla bra på olika saker. En del är bra på att prata om känslor, att finnas nära och stå ut med svåra känslor. Andra är bra på att hitta på positiva aktiviteter att göra tillsammans. Var kreativ och se vad du kan bidra med.

Sju konkreta tips på hur du kan hjälpa någon i kris

1. Umgås och försök skapa trygghet även om personen inte vill prata om sin oro eller sitt mående. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. Ta ny kontakt även om du tidigare blivit avvisad.
2. Ha tålamod. Låt personen få älta och ställa samma frågor om igen. Ältandet kan hjälpa att bearbeta det som hänt.
3. Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen.
   
   
4. Hjälp personen att finna rätt hjälp. Det kan till exempel handla om kontakter med vården eller med försäkringsbolag om möjlighet till ersättning.
5. Respektera den drabbades handlingar och reaktioner. Ta det inte personligt om din vän inte orkar ses, bokar av en aktivitet eller om humöret skiftar snabbt.
6. Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Anpassa aktiviteten efter vad din vän orkar med i stunden.
7. Läs på och lär dig mer om vanliga reaktioner och behov.

Ta hand om dig själv

Att stötta någon som mår dåligt kan vara meningsfullt, samtidigt som det kan vara svårt och utmanande. Kanske väcker det känslor hos dig som du inte är beredd på eller vet hur du ska hantera.

Det är viktigt att du får möjlighet till återhämtning och även hjälp för att kunna vara ett bra stöd – du behöver inte bära hela bördan själv.

• Ta emot hjälp och avlastning från ditt nätverk.
• Läs på om vanliga reaktioner vid stress och oro. Som närstående till någon som mår dåligt är det vanligt att själv drabbas av stress och ökad oro.
• Kontakta anhörigcenter, närståendeföreningar eller en vårdcentral för råd.
• Ta hand om dig själv och tillåt dig att ta pauser från din vän om kontakten är krävande. Det är viktigt att du mår bra för att du ska orka vara ett bra stöd för någon annan. 

Vad är krisstöd?

En akut krissituation så som en olycka eller en svår händelse innebär för de flesta människor stort lidande och ibland extrem stress. Krisstöd är ett psykologiskt stöd och en del av vår krisberedskap. Det kan rädda liv i akuta situationer och ge kraft till en så meningsfull och normal tillvaro som möjligt på längre sikt. 

Genom att hjälpa drabbade med att exempelvis komma i kontakt med närstående, att få information, praktiskt och socialt stöd, kan vi bidra med att sänka stressnivå och stärka förmågan att hantera det som har hänt. 

I en akut situation kan våra krisstödjare kallas in genom förfrågan från exempelvis en myndighet eller kommun och ge psykologisk första hjälpen på uppsamlingsplatser. 

Bli krisstödjare