Du kanske har upplevt så svåra förhållanden i ditt hemland att du inte såg någon annan utväg än att lämna det. Att tvingas fly kan vara en extremt stressande livshändelse. Det påverkar de flesta både känslomässigt och fysiskt under en lång tid. 

Kanske har du separerats från familj och vänner. Flykten till tryggheten kan också ha varit förknippad med traumatiska händelser och känslor av ovisshet.  

Med dessa erfarenheter kommer du ofrivilligt till ett nytt land där du försöker bygga upp en ny tillvaro och ställs inför nya utmaningar. Detta samtidigt som du ska försöka läka. 

I den här artikeln förklarar vi varför det är naturligt att känna sig vilse, stressad och må fysiskt och psykiskt dåligt.

Utmaningar i det nya landet

Alla som upplevt krig, väpnade konflikter, brott mot mänskliga rättigheter eller förföljelse bär med sig unika historier och upplevelser. Hur man reagerar på dessa svåra händelser varierar från person till person men det är vanligt att det psykiska måendet och den fysiska hälsan påverkas.

Bland annat kan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) uppkomma som en följd av den här typen av allvarliga trauman. Dessa svåra erfarenheter är det många som  bär med sig länge, oavsett var man är. 

Att också behöva hantera betungande upplevelser i ett nytt land kan addera stressen i en redan utsatt situation. Du känner inte till landet, du kan inte språket, vet inte hur samhället fungerar och du har förlorat ditt sociala nätverk. Det är vanligt att man känner att situationen man har hamnat i är väldigt svår eller till och med hotfull och att den egna möjligheten att påverka eller hantera situationen är liten. Det leder ofta till oro och lidande. Denna så kallade postmigratoriska stress, påverkar möjligheten att återhämta sig från de trauman man bär med sig.

I den här situationen är det vanligt att känna

1. rädsla på grund av den fara man har varit utsatt för,
2. hjälplöshet över att man inte kan styra och påverka sitt liv,
3. sorg över att ha förlorat sitt hemland, sitt nätverk, sin identitet,
4. besvikelse över framtidsdrömmar som raserats,
5. skuldkänslor för dem man har lämnat kvar,
6. ilska över situationer och motgångar i det nya landet,
7. ensamhet och utanförskap i ett främmande land.

Att vara i säkerhet i ett nytt land kan skapa ett lugn och en lättnad men den känslan kan ibland vara övergående. Att flytta till en ny kultur innebär ofta att vardagen blir svårare att klara av.

Det kan vara både praktiskt utmanande och känslomässigt svårt att

1. sakna arbete, ekonomiska och materiella resurser,
2. sakna en fast bostad du kan kalla ditt hem,
3. sakna ditt språk och din identitet,
4. sakna din status,
5. känna oro för situationen i hemlandet,
6. känna oro för närstående som är kvar eller över separation från familj och vänner,
7. gå igenom en lång och tålamodsprövande asylprocess eller enbart ha ett tillfälligt uppehållstillstånd och därmed ställas inför en oviss framtid i ett land där du kanske inte känner dig välkommen. 

Det är vanligt att inte känna igen sig själv och sitt sätt att vara när man hamnar i ett nytt socialt sammanhang. I det nya landet är mycket annorlunda och man måste lära sig att navigera i helt nya situationer. Det kan vara svårt att kommunicera, att dela med sig av sina erfarenheter och ta till sig all information man behöver när man inte talar samma språk. 

Barn har ofta förmågan att snabbare lära sig språket och på så sätt komma in i samhället, medan det för föräldrarna kan ta längre tid. Detta kan öka känslan av hjälplöshet och utanförskap. 

Att migrera till en ny kultur innebär också att man tillhör en minoritet i det nya samhället. Att vara invandrare kan påverka hur man uppfattar sin status och sin identitet. Det är lätt att känna att man inte blir inkluderad och insläppt i det nya samhället – eller till och med diskriminerad och trakasserad. 

Allt detta är exempel på faktorer som i allra högsta grad påverkar det fysiska och psykiska måendet. Att leva i en oförutsägbar situation med begränsade resurser och möjligheter att påverka sin framtid ökar stress, oro, besvikelse, ilska och uppgivenhet. Upplevelser av diskriminering, otrygghet och utanförskap kan också väcka minnen av tidigare traumatiska händelser och försämra den psykiska hälsan. 

Långvariga förändringar kan skapa stress

Många stressande händelser och en låg grad av kontroll i en osäker tillvaro kan över tid skapa en obalans i kroppen. Detta kan leda till fler jobbiga händelser och situationer. 

Vanliga tecken på för mycket stress är 

1. värk i kroppen, 
2. koncentrations- och minnesproblem, 
3. humörsvängningar, nedstämdhet, depression och ångest. 

Det är vanligt att uppleva stress när man kommer till det nya landet. Hur man anpassar sig kan ha en inverkan på stressupplevelsen. Men det är viktigt att påminna sig om att det tar tid att rota sig på en ny plats. Det kan vara en långsam process där platsen du befinner dig på just nu ska bli din. Det är naturligt att det under den här tiden uppstår en vilja att återvända. Men det är också möjligt att du kan känna dig hemma i mer än ett land.

Att behålla sin identitet från hemlandet kan vara en skyddande faktor mot ohälsa när du försöker etablera en identitet i det nya landets kultur. Det är ofta hjälpsamt att både söka stöd från personer med samma härkomst och från personer med annan kulturell bakgrund.

Att hitta en känsla av sammanhang påverkar den psykiska hälsan positivt. Framför allt spelar närheten till familj och nära vänner en viktig roll. Stressnivån är oftast som lägst när man är tillsammans med nära och kära, med vetskapen om att de är trygga. 

Att skapa ett nytt liv i Sverige - Alinas berättelse

Alina Skyba flydde till Sverige från Ukraina 2022. 

Så hanterar du ditt mående och känslan av utanförskap

Givet den svåra situation du befinner dig i kan det vara svårt att se lösningar, men här är några råd:

1. Oavsett din bakgrund och kultur kan psykisk ohälsa vara förknippat med skam och tabu. För många är det svårt att prata om hur man mår. Försök att samla dig och bestämma dig för att det är okej att dela dina tankar och känslor. 
2. Se över dina sociala kontakter och ditt nätverk. Finns det någon du har förtroende för, som du vill dela dina erfarenheter med och som du tror kan ge dig stöd?
3. Fundera över vad som stressar dig och försök att skilja på det som du kan påverka och det du inte kan påverka. Kan du ta bort en stressande sak? 
4. Arbeta med att hitta meningsfullhet i din nya vardag genom att göra saker du mår bra av. Du kan till exempel lyssna på musik, gå en promenad, utöva en hobby eller andra saker tillsammans med andra.
5. Försök att behålla dagliga rutiner som att få tillräckligt med sömn, fysiska aktiviteter och att äta regelbundet. Det kan ge din kropp lite lugn.
6. Skapa nya rutiner som passar den nya situationen, till exempel lämning av barn i skolan och vardagliga aktiviteter.
7. Delta i sociala sammanhang, till exempel inom en förening eller religiöst samfund.
8. Delta i språkkurser och språkkaféer för att träna på språket. Det kan kännas meningsfullt och öka självförtroendet när man kan kommunicera i det nya landet.
9. Undvik alkohol och droger som kan förvärra din stress och få dig att må sämre.

Att sakna sitt land

Saknad är en smärtsam men normal reaktion. Liksom man kan sakna en familjemedlem eller närstående kan man också sakna sitt land, sin identitet, sin bostad och på sätt och vis sina framtidsplaner. 

Om förlusten leder till att förväntningar och hopp om framtiden uteblir, kan reaktionen bli långvarig och till och med leda till sjukdomar och depression. Den första tiden efter en förlust formas ofta av att man vill förstå vad som har hänt. Man kan känna sig vilse och tom eller känna att livet har tappat sin mening.

Ovissheten av att inte veta vad som har hänt ens familj kan också leda till sorg. Man kastas mellan hopp och förtvivlan och kan varken sörja fullt ut eller känna glädje.

Det är vanligt att sorgen kombineras med en känsla av skuld eller hjälplöshet mot de personer eller familjemedlemmar som är kvar i hemlandet eller skuld över att man inte har kunnat ge sina barn en trygg uppväxt och tillvaro.

Tips till dig som känner saknad till ditt hemland

1. Försök att bygga nya relationer och att söka nya sociala sammanhang. Du kan gå med i en kultur- eller idrottsförening, besöka språkkaféer och bibliotek, delta i aktiviteter anordnade av religiösa samfund eller träffa andra i liknande situation.
2. Upprätthåll dina relationer med familj, släkt och vänner i hemlandet som du vill hålla kontakten med. Det kan ge ökad trygghet och stärka självkänslan.
3. Hitta tillbaka till rutiner och saker du brukade göra i ditt hemland och som var viktiga i din vardag.
4. Isolera dig inte med dina tankar och känslor. Dela dem med någon du känner förtroende för eller som är i samma situation som du.
5. Engagera dig i frivilligarbete - både för din egen skull och för andras. Att hjälpa andra kan flytta fokuset från dig själv, samtidigt som du känner dig behövd.
6. För dig som är troende kan böner och religiösa ritualer ge tröst och styrka.
7. Att träna på språket kan kännas meningsfullt och öka självförtroendet i att kunna kommunicera i det nya landet.
8. Att få familjen att trivas och känna trygghet skapar tillhörighet.