Klimathotet kan ibland kännas avlägset. Som att det är något som ligger långt fram i tiden och berör platser långt bort. Men klimatkrisen pågår just nu och dess effekter märks tydligt även i Sverige.

På grund av människans utsläpp av växthusgaser stiger temperaturen på jorden snabbt. I Sverige har årsmedeltemperaturen ökat ungefär dubbelt så mycket som det globala genomsnittet, särskilt i norra delarna av landet. Och det finns en rad olika risker och problem som klimatförändringen för med sig.

Hur påverkar klimatförändringarna Sverige?

De senaste decennierna har det blivit varmare i landet under alla fyra årstider och i norra Sverige är förändringen störst. Ett förändrat klimat innebär både att vi får längre perioder av torka och värmeböljor, och att vi kommer att uppleva ökad nederbörd på många platser i landet. Antalet vinterdagar med snö kan väntas minska i hela Sverige.

Olika typer av extremväder kommer bli vanligare och även öka i styrka, med översvämningar, skogsbränder, torka och vattenbrist som följd. Det innebär i sin tur fara för att människor dör eller skadas och att hus, infrastruktur och odlingsmarker förstörs. Dessa effekter syns redan nu men kommer bli alltmer dramatiska om den globala uppvärmningen inte bromsas.

Över 60% i Sverige uppger att de har drabbats av extremväder de senaste fem åren, enligt en undersökning från Europeiska investeringsbanken (EIB). 2018 inträffade de värsta skogsbränderna i landet i modern tid i Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län. 600 människor beräknas ha dött till följd av värmeböljan som rådde den sommaren. Med klimatförändringarna kommer den typen av händelser bli allt vanligare.  

Hur kan effekterna av klimatförändringar mildras?

Det är viktigt att arbeta för att minska utsläppen som orsakar den globala uppvärmningen. Där är politiker, företag och privatpersoners insatser alla viktiga. Men även om vi lyckas minska utsläppen och bromsa den globala uppvärmningen så är klimatet redan i förändring. De utsläpp som redan har skett stannar kvar i atmosfären under lång tid och fortsätter att påverka klimatet i årtionden framöver. Vi behöver därför även förbereda oss för att kunna hantera de problem som klimatförändringarna redan för med sig.

Klimatanpassning gör stor skillnad

Klimatanpassning innebär att olika åtgärder görs för att minska konsekvenserna av ett förändrat klimat. Det kan handla om att bygga vallar och skydd längs kuster och sjöar, odla på nya sätt med mer klimattåliga grödor, restaurera våtmarker för att minska effekten av översvämningar och torka, bygga vägar och avloppssystem som bättre står emot extremväder.

Men klimatanpassning handlar också om social anpassning – att stärka samhällets förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från klimatrelaterade kriser. Det innebär satsningar på utbildningsprogram, sprida kunskap om klimatrisker, bygga starka sociala nätverk och rikta särskilt stöd till sårbara grupper som ofta drabbas hårdast. Genom att stärka social sammanhållning och inkludera alla grupper i samhället i klimatarbetet ökar vår gemensamma motståndskraft inför dagens och framtidens utmaningar.  

Stärkt krisberedskap räddar liv

Krisberedskap går ut på att vara redo att hantera kriser och allvarliga händelser, exempelvis svåra översvämningar och skogsbränder. Genom en god beredskap blir vi mer motståndskraftiga och kan snabbare handla för att hjälpa och rädda liv. 
Även när kriser sker behöver samhället fungera, det måste gå att transportera sig, få vård, mat och rent dricksvatten.

Sverige, är precis som de flesta andra länder i världen, känsligt för de risker som klimatförändringarna för med sig . En stor del av samhället är byggt utifrån det klimat vi haft, inte det som vi kommer att få. Därför är behovet av stärkt beredskap stort i hela samhället - individer, företag, kommuner och myndigheter behöver alla se över sin beredskap.

Ta reda på mer om klimatet