– När vattnet nådde upp till nacken på mig evakuerade vi till cyklonskyddet. Barnen grät och jag tog med mig allt jag kunde bära. Vår hus är förstört och vi behöver all hjälp vi kan få.

Trebarnsmamma Tanya i Bangladesh är en av de som vet hur klimatkrisen slår. Fler än 100 miljoner människor drabbas varje år av katastrofer till följd av extremväder. Och klimatförändringarnas konsekvenser påverkar allt fler. 2050 befaras 200 miljoner människor behöva nödhjälp för att överleva klimatrelaterade katastrofer.

Vi jobbar varje dag för att hjälpa de som drabbas hårdast. Vi är på plats när en katastrof sker för att rädda liv. Och vi är kvar efteråt för att hjälpa människor att stå bättre förberedda för nästa kris, som vi vet kommer. Vi är hjälpen som aldrig lämnar. Var med oss och rädda liv!

Konsekvenserna: varmare klimat och fler extremväder

Klimatförändringarna med den globala uppvärmningen har många svåra konsekvenser för människor, djur och natur.  Förändringar av klimatet innebär bland annat detta:

• Vädret förändras: Nya typer av väderfenomen och sjukdomsutbrott inträffar på nya platser. Vädersäsonger skiftar snabbare vilket drabbar bland annat jordbruket hårt.
• Extremväder: Inträffar oftare och blir kraftigare.
• Värmeböljor: Intensiva perioder av extrem hetta blir allt vanligare. Drabbar även platser som tidigare inte varit så utsatta, till exempel Europa.
• Översvämningar: Kraftiga skyfall och glaciärer som smälter får vattendrag att svämma över. Hus, åkrar och vägar förstörs och människor riskerar att dras med i vattenmassorna.
• Ökad havsnivå: Hav som stiger och översvämningar är redan en reell risk för länder som Kiribati i Oceanien eller vissa låglänta områden i Bangladesh som inom en snar framtid riskerar att ligga under vatten.
• Bränder: När jorden blir varmare ökar risken för att skogsbränder startar och sprider sig.
• Torka: När det inte regnar på lång tid utarmas jorden och det går varken att få vatten eller mat.
• Stormar: Stormar kan föra med sig skyfall, snö eller hagel. Med kraftigare vindar ökar risken att människor skadas och hus blåser bort.
• Kyla: När klimatet blir varmare ökar även de extrema köldperioderna. Det har att göra med förändringar i atmosfären och strömmarna i havet.
• Matbrist: På många platser leder det förändrade klimatet till att människor inte kan odla, fiska eller ta hand om boskap som de gjort tidigare.  
• Vattenbrist: Vi ser också en oroande utveckling gällande tillgång till dricksvatten. På många platser i världen, särskilt i Afrika och södra Asien, riskerar upp till tre miljarder människor vattenbrist.
• Fattigdom: När hem förstörs av extremväder och möjligheten att försörja sig och få mat minskar hamnar fler i fattigdom. Många människor tvingas också på flykt på grund av klimatkrisen.

Hårdast drabbade av klimatförändringar får minst hjälp

De som drabbas värst av klimatförändringar är människor som redan lever i utsatthet och fattigdom. Och de får samtidigt alldeles för lite stöd för att hantera följderna. Det paradoxala är att de människor som drabbas hårdast är de som minst bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser i världen. De 10 procent som är rikast i världen står för över hälften av utsläppen och de 50% som är fattigast står för mindre än en tiondel.

Samtidigt som de redan mest utsatta i fattiga länder drabbas värst så kommer även fler människor i rikare länder, som exempelvis Sverige, att drabbas av klimatkatastrofer. Mer måste göras för att hjälpa människor och för att mildra klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Hur vet vi att extremväder och klimatförändringarna hänger ihop?

Världens klimatforskare är överens om att den globala uppvärmningen beror på människans utsläpp. När ett specifikt extremväder sker frågar sig många om det är klimatförändringarna som ligger bakom. Under lång tid har forskarna bara kunnat svara allmänt på den frågan: när planeten värms upp kan vi förvänta oss fler sådana väderhändelser och att de blir mer extrema.

Men under de senaste åren har framsteg inom det som kallas för attributionsstudier gjort att forskare kan svara mer detaljerat. Genom att använda historiska väderdata och simuleringar kan forskare jämföra sannolikheten och intensiteten för extrema väderhändelser i dagens klimat med hur sannolika och intensiva samma typer av händelser hade varit i ett förindustriellt klimat - det vill säga innan människan, runt 1800-talet, började släppa ut stora mängder växthusgaser. 

Exempelvis har forskare visat på kopplingen mellan klimatförändringar och de extrema regnfall som ledde till de dödliga översvämningarna i spanska Valencia 2024. Klimatförändringar gjorde dessa väderförhållanden mer intensiva och dubbelt så sannolika att inträffa.

Så hjälper Röda Korset de som drabbas

Vi finns i 191 länder och arbetar varje dag mitt i klimatkrisen. Röda Korset har hanterat katastrofer i över 150 år och vi ser hur väderrelaterade kriser förändras, blir värre, fler och mer komplexa.

Vi evakuerar och ger akuthjälp med mat, vatten, vård och värme när katastrofen är ett faktum. Vi jobbar förebyggande och långsiktigt för att människor ska kunna stå emot naturkatastrofer bättre och anpassar våra insatser för att göra så lite klimatavtryck som möjligt.