I modern tid har krigförande parter attackerat oljebrunnar, dammar och fabriker samt spridit gifter som hindrar tillväxt över fiendens odlingar och skogar. Detta drabbar givetvis främst civilbefolkningen, därför finns det numera regler inom den humanitära rätten som förbjuder avsiktliga attacker mot den naturliga miljön.
Regler om skydd av miljön
Väpnad konflikt leder inte bara till mänskligt lidande, migration och skador på hem och infrastruktur, men också till stor förstörelse av den naturliga miljön. Skadorna är ofta omfattande och effekterna håller i sig under lång tid efter att konflikten är över. Ibland är skador på miljön en bieffekt av attacker mot infrastruktur, men i dagens konflikter är attacker direkt riktade mot till exempel oljebrunnar och dammar tyvärr inte ovanliga stridsmetoder. Väpnad konflikt leder till skador på miljön både direkt, till exempel förstörelse av skog, och indirekt, bland annat genom vattenföroreningar efter attacker mot fabriker. Detta kan få långvariga och förödande effekter som till exempel obrukbar mark, torka, förorenat grundvatten och utrotning av arter.
Förlust av odlingsmark och brist på rent vatten tvingar människor på flykt vilket i sin tur kan leda till lokala oroligheter som i värsta fall utvecklas till väpnade konflikter. En ojämn fördelning av jordens resurser leder också till politiska spänningar mellan stater. Det uppstår en ond cirkel där väpnad konflikt leder till förstörelse av miljön, förlust av naturtillgångar och ökad migration, vilket leder till flera konflikter. Detta är ett uppmärksammat problem och sedan en tid tillbaka finns det internationell lagstiftning för att skydda miljön: internationell miljörätt.
Vad är internationell miljörätt?
Inom folkrätten är internationell miljörätt ett relativt nytt, men stort, regelverk. Här ingår en rad olika bestämmelser som rör skydd av miljön i fredstid, men det är oklart om miljörätt gäller under väpnad konflikt. Det regelverk som främst gäller i krig är den internationella humanitära rätten, som i viss utsträckning också innehåller regler om skydd av miljön. Till exempel innehåller det första tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna en artikel som uppmanar till att skydda miljön och förbjuder attacker mot densamme under väpnad konflikt.
Konventionen om förbud mot militär eller varje annan fientlig användning av miljöförändringsteknik antogs i Genève år 1977 och innehåller regler som förbjuder användandet av krigstaktiker som innebär att modifiera miljön och som leder till vidsträckta, långvariga eller allvarliga skador på miljön i en annan stats territorium. Det finns även sedvanerättsliga regler som förbjuder attacker mot och uppmanar till skydd av den naturliga miljön.
