Enligt en rapport som lanserades av FN:s flyktingorgan i juni tvingades över 16 miljoner människor på flykt bara under 2017, vilket ökade det totala antalet människor på flykt till 68.5 miljoner. De som flyr till följd av väpnad konflikt skyddas av den humanitära rätten.
Idag är det fler människor på flykt än under andra världskriget. Många av dessa har förflyttat sig inom det egna landet eller flytt till närliggande länder. Människor på flykt är skyddade av lagar under en rad områden inom den internationella rätten. Vissa av dessa gäller oavsett var de befinner sig, till exempel lagar om mänskliga rättigheter och migrationsrätten. De skyddas även alltid av den nationella lagen i det land de befinner sig i. Det regelverk som ska diskuteras i detta inlägg är dock den internationella humanitära rätten, alltså krigets lagar.
I första hand är migranter skyddade under den humanitära rätten som civila. Skyddet för civila är utbrett inom både den nedtecknade och den sedvanerättsliga humanitära rätten och garanterar beskydd i väpnade konflikter. Principen om distinktion, att alltid skilja på civila och militära mål, är grundläggande inom den humanitära rätten och innebär att civila aldrig får vara målet för attacker. Skyddet innebär också att civila aldrig får utsättas för, till exempel, omänsklig behandling, tortyr, diskriminering, godtycklig arrestering eller sexuellt våld.
Människor på flykt i områden där en internationell konflikt (mellan två eller flera stater) råder ska dessutom behandlas som särskilt skyddade personer under den humanitära rätten. Hur en migrant får status som en skyddad person och vad det innebär regleras av Genèvekonventionerna och det första tilläggsprotokollet. Olika regler gäller beroende på om personen är på flykt inom eller utanför sitt land, är statslös eller lever i ett ockuperat område. Reglerna innebär bland annat skydd mot påtvingad förflyttning, tortyr och förnedrande behandling samt respekt för liv, värdighet och religiösa och politiska åsikter. Människor på flykt i områden som präglas av inbördeskrig har inte status som särskilt skyddade människor under Genèvekonventionerna, men åtnjuter de flesta av dessa rättigheter genom sedvanerätten.
Migranter som befinner sig i länder eller områden där ingen konflikt råder eller där stridigheterna har upphört skyddas fortfarande av ett antal lagar under den humanitära rätten, till exempel rätten till familjeåterförening samt eftersökning och identifiering av saknade och döda.
Läs mer om människor på flykt
- Om migration i International Review of the Red Cross (engelska)
- Artikel om humanitärrättsligt skydd för människor på flykt (engelska)
- Rapport från FN:s flyktingorgan, UNHCR (engelska)
