Nationella organ för att säkerställa respekt för den humanitära rätten

Dessa tre nationella organ är ett komplement till regeringskansliets egen folkrättskunskap. De syftar till att säkerställa Sveriges åtaganden och driva humanitärrättsliga frågor, såväl nationellt som internationellt. Svenska Röda Korset sitter med i två av dessa organ.

Den svenska traditionen med en rådgivande grupp på den humanitära rättens område sträcker sig mer än 40 år tillbaka i tiden och är en viktig del i svenska regeringars engagemang och ställningstaganden inom området.

Totalförsvarets folkrättsråd inrättades år 1991. Rådet som tillhör Försvarsdepartementet, har till uppgift att följa utvecklingen inom den humanitära rätten samt ansvara för samordning och utveckling inom totalförsvarets myndigheter. Undervisnings- och informationsfrågor ska ägnas särskild uppmärksamhet.

Rådet ska ta initiativ för att främja utveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler inom totalförsvaret. Rådet ger också ut en skriftserie med folkrättsliga teman. I rådet finns bl.a. representanter från flera departement, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Svenska Röda Korset.

Folkrätts- och nedrustningsdelegationen har funnits sedan i början av 70-talet, men vid flera tillfällen bytt både namn och inriktning. 2016 återupprättades den i syfte att stärka respekten för folkrätten och främja internationell nedrustning och leds sedan dess av utrikesministern. Folkrätts- och nedrustningsdelegationen ska utarbeta förslag till svenska ställningstaganden och initiativ i frågor som rör den humanitära rätten och nedrustning, inklusive där dessa överbryggar eller tangerar andra folkrättsliga områden såsom mänskliga rättigheter. I delegationen finns bl.a. representanter från utrikesdepartementet, Försvarsmakten, universitet och organisationer, så som Läkare utan gränser och Svenska Röda Korset.

Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt, även kallad vapenprojektdelegationen, är en svensk myndighet som ansvarar för att granska nya vapen och stridsmetoder för att se bedöma om dessa kan stå i strid med statens skyldigheter under den humanitära rätten. (Se art. 36 i 1977 års tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna.) Delegationen ska även följa vad som sker med vapenprojekt av större vikt som tidigare har granskats av delegationen. Myndigheten hör till Försvarsdepartementet och består av högst åtta ledamöter med folkrättslig, teknisk, militär och medicinsk expertis. När delegationen meddelat beslut i ett ärende är det den myndighet som har anmält vapenprojektet för folkrättslig granskning som tar det slutliga beslutet om användning eller utveckling av vapenprojektet.