Statens ansvar att sprida kunskap om den humanitära rätten

En grundläggande förutsättning för att den humanitära rätten ska respekteras är kunskap om dess innehåll. Vikten av sådan kunskap kommer till uttryck i flera centrala traktater på området i form av krav på utbildning och information, samt att det ska finnas särskilt utpekade (och utbildade) s.k. folkrättsliga rådgivare inom Försvarsmakten och på Länsstyrelserna.

Av Genèvekonventionerna framgår att parterna, i såväl fredstid som under en väpnad konflikt, är skyldiga att inom sina respektive länder ge största möjliga spridning åt konventionstexterna och utbilda såväl militärer och civila aktörer i dess bestämmelser. För att leva upp till dessa åtaganden krävas att ett antal förebyggande vidtas i fredstid för att göra det möjligt att följa lagarna i krigstid. Handböcker och utbildning i humanitär rätt är exempel på sådana åtgärder.

I Sverige finns ett antal författningsbestämmelser som utpekar vilka personer och myndigheter som ska ha kunskap i humanitär rätt. I totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) finns de bestämmelser som på ett övergripande plan syftar till att tillgodose de krav på utbildning och informationsspridning samt på juridiska rådgivare, som den humanitära rätten ställer.

Förordningen gäller för myndigheter under regeringen och innehåller främst föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den humanitära rätten i väpnade konflikter, men också föreskrifter om viss tillämpning av kulturkonventionen och dess första tilläggsprotokoll.

I förordningen föreskrivs att Försvarsmakten och ett stort antal andra myndigheter (som utpekas i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap) ska se till att personalen inom verksamhetsområdet får ”en tillfredsställande utbildning och information om folkrättens regler i krig och under neutralitet”.

Kunskap om krigets lagar är självklart nödvändiga inom den svenska Försvarsmakten, så att soldater utbildas i lämplig omfattning och att den humanitära rättens regler införlivas i militära strategier, manualer och stabsarbetsrutiner. Inom Försvarsmakten finns interna bestämmelser rörande utbildning och träning i humanitär rätt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är enligt totalförsvarets folkrättsförordning ansvarig för samordningen av utbildningen inom totalförsvarets civila del.

För att säkerställa statens efterlevnad av humanitär rätt på ett genomgripande sätt är det även viktigt att övriga samhället också har en förståelse för den humanitära rättens regler. Allmänheten bör till exempel känna till emblemens skyddande status och förbudet mot missbruk, samt symboler för skyddsrum, och att även civila kan förlora sitt skydd om man direkt deltar i konflikten. I skriften Information om den humanitära rätten, som publicerats av totalförsvarets folkrättsråd och författats av Svenska Röda Korset, finns de centrala delarna av den humanitära rätten sammanfattad.

Svenska Röda Korset har lång erfarenhet av utbildningar i humanitär rätt. Denna utbildningsverksamhet är en del av Svenska Röda Korsets stödjande roll till staten inom den humanitära rätten. Utbildningarna riktar sig till det civila samhällets olika delar; beslutsfattare, företag, skolelever och universitetsstudenter. Svenska Röda Korset medverkar även regelmässigt i Försvarsmaktens utbildningar och militära övningar.

Om du vill bidra som frivillig folkrättsinformatör, kontakta folkratt@redcross.se