Krig påverkar kvinnor, män, pojkar och flickor på olika sätt, men trenderna är förutsägbara. De faror och risker man utsätts för är olika. Till exempel drabbas kvinnor och flickor i större utsträckning av sexuellt våld. Män dör oftare i strid medan kvinnor och barn i högre grad dör av konflikters indirekta effekter.  

Man kan säga att ett genusperspektiv på den humanitära rätten är ett verktyg för att åstadkomma en ökad förståelse för just detta när man tillämpar krigets lagar. Det vill säga öka förmågan att ta hänsyn till olika individers olika förutsättningar, behov och förmågor. Att träna på att mer effektivt agera på den faktiska utsatthet, de risker och behov som finns i en specifik kontext.  

Ett genusperspektiv på den humanitära rätten handlar alltså i slutänden om att säkerställa en icke-diskriminerande tillämpning, och om att alla individer under en väpnad konflikt ska kunna erbjudas det skydd och de rättigheter de har under regelverken.​ Läs mer om det här.

Vad kan avsaknad av ett genusperspektiv leda till? 

Fördomar och stereotypa föreställningar om kvinnor och män påverkar oss alla, och militären är inget undantag. Under väpnade konflikter kan sådana fördomar leda till slöseri med resurser, misslyckade uppdrag och förlorade liv. Till exempel kan de påverka bedömningar av risken för civila skador och leda till lidande som hade kunnat undvikas om man tänkt på att krig drabbar olika individer på olika sätt. 

Vad kan det röra sig om för olikheter man behöver tänka på?​

Man behöver se kvinnors och mäns olika sårbarhet och styrkor. Det vill säga att man till exempel frågar sig: Har alla samma möjligheter, rättigheter och tillgångar för att kunna få vård och skydd på samma villkor? Har till exempel sjukvårdspersonal eller människor som arbetar med befolkningsskydd kunskap för att ta hänsyn till olika kulturella eller sociala skillnader som ligger på kvinnor och män de ska hjälpa?​ Kan vi undvika en situation där kvinnor riskerar utsättas för sexuellt våld?

Hur gör man då rent praktiskt? ​

Det handlar främst om en ökad medvetenhet – att man samlar in rätt information, analyserar den ur fler perspektiv och sätter den i relation till de åtgärder man planerar. ​ 

Vi arbetar aktivt för att både förstå bättre hur man kan arbeta operativt med ett genusperspektiv på den humanitära rätten, och med att dela med oss av det vi lär oss. 

• Vi har bl.a. tagit fram publikationen IHL and gender tillsammans med bland annat Utrikesdepartementet med rekommendationer på flera språk och checklistor som man kan ta avstamp i.  
• Under 2022 arrangerade vi också ett expertmöte tillsammans med Internationella rödakorskommittén (ICRC) och Nordic Center for Gender in Military Operations (NCGM) för att samla in praktiska exempel på hur man kan arbeta operativt. Rapporten från mötet innehåller praktiska exempel på operativt arbete. Här kan du läsa ett blogginlägg om rapporten.
• Vi arbetar aktivt för att ett genusperspektiv ska genomsyra det viktigaste vägledande materialet på området – nya kommentarer till Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen. Vi har fått stort genomslag och ett genusperspektiv är nu gällande underlag för tolkning och tillämpning över hela världen.  
• Vi utbildar i humanitär rätt och genus vid universitet och högskolor, till exempel Försvarshögskolan. 

Här kan du läsa vidare om vad ett genusperspektiv är. Läs även om Röda Korsets arbete med att bidra till att den humanitära rätten tolkas och tillämpas med ett genusperspektiv: