Den 6 augusti 1945 uppslukades himlen över den japanska staden Hiroshima av ett förblindande ljussken. En chockvåg snabbare än ljudets hastighet skapade en eldstorm som uttpånade staden och dödade tiotusentals människor. Tre dagar senare gick Nagasaki samma öde till mötes. De första atombomberna hade släppts.

Vad är kärnvapen och atombomber?

Atombomber hör till kärnvapen och togs första gången fram i USA på 1940-talet. De skiljer sig från andra vapen eftersom sprängladdningen tar energi från atomkärnor som klyvs och smälts samman. Andra typer av kärnvapen är vätebomber och neutronbomber. Kärnvapen varierar i storlek, vissa med kraft att utplåna allt inom en radie av flera kilometer.  

Sedan atombomberna fälldes över Japan i andra världskrigets slutskede har inga kärnvapen används i krig eller konflikt. Men det finns fler än än 14 000 kärnvapen i världen och 1 800 av dem står redo att användas direkt. Många har en kraft som är mycket starkare än de bomber som släpptes över Nagasaki och Hiroshima.

Vi lever idag med ett ökat hot om kärnvapenkrig. Detta trots att inget land effektivt kan förbereda sig på vad en kärnvapenexplosion skulle innebära. Tusentals, eller till och med miljontals, människor skulle dö eller skadas, och ingen hjälp finnas att få.

Atombomberna skördar fortfarande offer 

Röda Korset var en av de första organisationerna att hjälpa skadade efter att bomberna föll över Hiroshima och Nagasaki. Våra sjukhus behandlar fortfarande tusentals patienter för skador som uppkommit efter bomberna, det gäller både överlevande men också deras barn.

Om kärnvapen används står vi maktlösa

Ett enda kärnvapen skulle leda till en akut humanitär kris som varken Röda Korset eller någon annan aktör skulle ha kapacitet att hantera. Bomben som förintade Hiroshima dödade till exempel nästan all vårdpersonal: 1 654 av stadens 1 780 sjuksköterskor och 270 av 300 läkare.

Om endast en knapp procent av de kärnvapen som finns idag användes så skulle det leda till en klimatkollaps med missväxt och massvält. Ett större kärnvapenkrig skulle göra vår planet obeboelig. Vi skulle stå maktlösa.

Vår kunskap om de katastrofala konsekvenserna av kärnvapen har ökat. Ändå har alldeles för lite gjorts för att se till att kärnvapen aldrig någonsin används igen. Detta trots att världen upprepade gånger varit en hårsmån från en katastrof.

Vi kämpar för en kärnvapenfri värld 

Allt sedan 1945 har vi uppmanat till och arbetat för ett förbud mot kärnvapen.

Genom dialog med stater, regeringar, parlament och media arbetar vi för att de humanitära konsekvenserna av kärnvapen tas i beaktande och vi driver på diskussionen kring kärnvapennedrustning. Röda Korset arbetar också på olika sätt för att öka kunskapen om kärnvapen och dess fasansfulla konsekvenser.  

2017 röstade 122 stater för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, som förbjuder användning, hot om användning, producering, lagring, innehav och tester av kärnvapen. Konventionen har växt fram ur vetskapen om det massiva lidandet som kärnvapen kan orsaka. 50 länder behövde ratificera konventionen, vilket skedde 2020. Konventioner trädde i kraft i januari 2021.

Sverige röstade ja till konventionen men meddelade 2019 att man inte tänkte skriva under den. Röda Korset anser att detta beslut är mycket olyckligt och att Sverige ska underteckna, då ett tydligt förbud mot kärnvapen är ett nödvändigt steg för att nå en kärnvapenfri värld.  

• Läs mer om konventionen om förbud mot kärnvapen i vårt faktablad (PDF).

Hur hör FN:s konvention om förbud mot kärnvapen ihop med ickespridningsfördraget? 

Ickespridningsfördraget (NPT) är ett internationellt avtal som verkar för nedrustning av kärnvapen. Både ickespridningsfördraget och konventionen om ett förbud mot kärnvapen har samma tydliga och slutgiltiga mål – en kärnvapenfri värld. Därför anser vi att konventionen om förbud mot kärnvapen kompletterar och förstärker ickespridningsfördraget.