Så skyddas journalister

Journalister på uppdrag i krigsdrabbade länder är en ofta mycket utsatt grupp. Journalister kan klassas på lite olika sätt under en konflikt och skyddet kan se lite olika ut. Huvudregeln är dock att journalister är skyddade i egenskap av civila.

I debatten har frågan lyfts om skyddet av journalister bör utvecklas till att också omfatta det journalistiska uppdraget, precis som det humanitära uppdraget är skyddat.

Som journalist i väpnad konflikt kan du antingen klassas som krigskorrespondent eller journalist. En krigskorrespondent arbetar i konfliktområden med tillåtelse från väpnade grupper, utan att tillhöra en sådan. Vid internationella väpnade konflikter tillerkänns krigskorrespondenter krigsfångestatus vid ett tillfångatagande. Samtidigt skyddas en journalist på samma sätt som civila, vilket innebär att de ska respekteras, skyddas och inte får anfallas. Om en journalist direkt deltar eller tar en aktiv del i fientligheterna förlorar de sitt skydd och kan utsättas för anfall.

I motsats till humanitärt arbete och humanitär personal, är uppdraget som journalist inte skyddat. Parterna i en väpnad konflikt har alltså ingen skyldighet enligt den humanitära rätten att underlätta för journalister. Det saknas också rättigheter i form av yttrandefrihet och rörelsefrihet, och något undantag för att ta sig in i ett land utan giltiga viseringar finns inte. Sådana frågor regleras dels i nationell lagstiftning och genom mänskliga rättigheter.

Sedan år 1985 driver ICRC en Hotline för journalister, som är igång dygnet runt. Syftet är att få information om en journalist tas till fånga, försvinner, skadas eller dödas så att ICRC snabbt kan agera i de områden där de har verksamheter. För att nå ICRC:s Hotline kan du kontakta närmaste ICRC-kontor, ringa +41 79 217 32 85 eller skicka mejl till press@icrc.org.