Christian Örling är statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU) och expert på det som sker i marken under våra fötter. Här berättar han mer om jordskred och hur katastrofer kan undvikas. 

Vad är ett jordskred? 

– Lite förenklat är ett jordskred när marken släpper och börjar röra på sig. För att få ett stort skred eller ras så krävs det att marken sluttar. 

Vilka är riskerna för människor? 

– Det är framför allt att massorna med jord, lera och grus som sätts i rörelse kan begrava människor, hus, vägar och hela samhällen. Vi nås av internationella nyheter om sådana katastrofer, men även i Sverige finns den risken. I främst Västsverige har hus och vägar förstörts i jordskred och ibland har människor dött. På senare år är det mest tur att inte människor har omkommit i Sverige.

Var är skillnaden på skred och ras?

– Enkelt uttryckt kan vi säga att jordskred är när en sammanhängande jordmassa, exempelvis lera, ger sig av nedför en sluttning. Ras däremot är när berg och stenblock faller nedåt. På engelska används ordet landslide som omfattar både det som vi i Sverige kallar för jordskred och ras. 

Vad är det som orsakar jordskred och ras?

– Det varierar. Det finns både naturliga orsaker och situationer där mänsklig aktivitet ligger bakom. Vid stora skred och ras är det ofta en jordbävning som triggar igång det hela genom att få en bergssida att släppa eller en glaciär att kollapsa som sen startar ett skred längre ned i dalgångarna.

– Regn är också en vanlig orsak. Störtregn och skyfall skapar översvämningar och erosion som av olika anledningar sätter i gång jordskred.

– När det gäller mänsklig påverkan som orsakar jordskred handlar det oftast om byggprojekt där något går fel under arbete eller där riskerna missdömts. De flesta större skred som skett i Sverige i modern tid har triggats av mänsklig aktivitet. 

Kan det bli fler jordskred i framtiden?

– Ja, allting pekar mot det. Vi vet lite för lite kring klimatförändringars roll men det verkar finnas en koppling. Områden som blir blötare i framtiden med mer extremväder och skyfall kommer med stor sannolikhet få fler skred. Temperaturen spelar också roll. I norra Sverige har det varit stabila vintrar men när klimatet blir mer varierande och temperaturen rör sig upp och ner påverkas jorden. När marken fryser och tinar kan rörelser sättas i gång den. 

Hur vanligt är det med skred och ras?

– Mindre skred sker hela tiden, men när det sker där ingen bor märker vi det ofta inte. Det är först när människor drabbas som vi tänker mer på det. I Sverige har vi haft större skred med ungefär 10 års mellanrum. 

Vilka områden drabbas?

– Runt alla bergsområden ökar riskerna, exempelvis i Himalaya och Anderna. I Sverige sker jordskred framför allt i lera och det är vanligtvis Västkusten och Mälardalen som drabbas. Men även i svenska fjällen finns det risk för skred med allvarliga konsekvenser. Många sluttningar är känsliga för erosion och de senaste åren har det byggts ut mycket kring skidorterna där fler människor också rör sig nu. 

Går det att förutse skred och ras? 

– Det är svårt att märka när ett jordskred är på gång. Ibland kan man se att marken börjar spricka upp, träd och lyktstolpar börjar luta. Det kan vara en förvarning. Men jordskred som drabbar samhällen och människor förebyggs framför allt genom att vi bygger på rätt sätt och gör ordentliga markundersökningar. I Sverige finns det många kartor och rapporter som visar på var det finns risk för skred.

– När det kommer till ras så finns det metoder för att upptäcka instabila bergssluttningar där mindre rörelser kan pågå under lång tid innan ett ras utlöses. På så sätt kan man vara beredd. I Norge har de till exempel koll på många bergssluttningar utmed fjordarna som är instabila. I Himalaya, Peru och andra platser där det finns stora dammar i bergen finns övervakningssystem för att upptäcka om en damm är på väg att brista och därmed riskera att skapa stora slamströmmar och skred. 

Vad är skillnaden på jordskred och jordskalv?

– Orden är lika och kan ibland förväxlas. Men ett jordskalv, eller jordbävning som det också kallas, orsakas enkelt uttryckt av rörelser längre ned i marken, i det som kallas för jordskorpan. Ett jordskalv, som gör att marken börja skaka, kan dock leda till att jordskred och ras sätts i gång.