Evakuering från koncentrationsläger med vita bussarna, 1945

Vita bussarna – vår räddningsaktion 1945

Vita bussarna – vår räddningsaktion 1945

Röda Korsets vita bussar räddade flera tusen människor ur nazisternas förintelseläger under slutet av andra världskriget. Aktionen blev en symbol för mod, medmänsklighet och civilkurage. I år är det 80 år sedan aktionen genomfördes.

Vita bussarna-aktionen är en av Svenska Röda Korsets mest kända och omfattande insatser. Det är också en av de största humanitära räddningsaktionerna under andra världskriget. 

Aktionen pågick mellan den 8 mars och 1 maj 1945, mitt under andra världskrigets slutskede. Den genomfördes i största möjliga hemlighet och totalt räddades över 15 000 personer.

Bakgrunden till insatsen Vita bussarna

Under 1940-talet diskuterades hur skandinaviska fångar i nazisternas koncentrationsläger skulle kunna räddas. I november 1944 föreslogs att en svensk delegation skulle skickas till Tyskland. I februari 1945 fattade dåvarande utrikesministern beslut om att genomföra en räddningsaktion.

Under våren 1945 fick Svenska Röda Korset uppdraget att genomföra en räddningsaktion. Syftet var att rädda skandinaviska fångar från koncentrationslägren, oavsett religiös tillhörighet, och föra till Sverige innan krigets slut.

En svensk räddningsaktion ledd av Folke Bernadotte

Räddningsaktionen leddes av Folke Bernadotte, vice ordförande för Svenska Röda Korset. Han deltog i flera förhandlingar, framför allt med Heinrich Himmler, dåvarande SS-chef och nazistisk inrikesminister.

Den 8 mars 1945 var Röda Korset redo med en expedition. Totalt deltog 250 personer i räddningsarbetet, majoriteten av dessa var svenska militärer. För insatsen användes 75 fordon, bland annat motorcyklar, ambulanser, personbilar och lastbilar fyllda med mat. Av dessa fordon var 36 vita bussar. 

Samtliga fordon kom från Försvarsmakten och var militärgröna. De målades vita med röda kors och svenska flaggor. Detta gjordes för att visa deras humanitära syfte och för att skilja dem från militära fordon. Därför har aktionen blivit känd som ”De vita bussarna”.

Riskfylld resa mot koncentrationsläger

Färden gick via Danmark till norra Tyskland och samtidigt transporterades bränsle till fordonen, mat och rödakorspaket på fartyget Lillie Matthiessen. När expeditionen nådde Tyskland såg de ett land i krig och fick köra genom utbombade städer, söka skydd mot stridsplan och bomber för att kunna ta sig fram.

Människor evakuerades inte bara från Tyskland, utan även från läger i Tjeckien och Österrike. Resorna gick mot bland annat koncentrationslägren Sachsenhausen, Ravensbrück och Theresienstadt men även till Dachau, Schömberg och Mauthausen. Många av fångarna som fritogs var svårt medtagna, hungriga och sjuka.

Den första maj avslutades räddningsinsatsen. Totalt räddades över 15 000 personer från cirka 50 olika nationaliteter. Efter kriget valde många att återvända till sina hemländer, medan andra stannade kvar i Sverige och byggde upp sina liv här.

Folke Bernadotte besöker flyktinglägret Wipperfurth
Folke Bernadotte besöker flyktinglägret Wipperfurth i Tyskland 1945.

Omtalad expedition

Expeditionen har blivit både omtalad och ifrågasatt. Det har funnits motstridiga uppgifter kring vem som haft vilken roll, hur många som räddats samt om hur stor del av de som räddades som var judar.

Därför har Svenska Röda Korset själva forskat samt bjudit in utomstående forskare att fritt ta del av vårt digra arkivmaterial.

Rapport om Vita bussarna

Här kan du läsa en djupgående rapport om insatsen, skriven av Agneta Greayer och Sonja Sjöstrand år 2000. Den sammanfattar researchen om räddningsaktionen i Röda Korsets arkiv och andra källor.

Interaktiv plattform – med tidslinje, kartor och personliga berättelser

I samarbete med Sveriges museum om förintelsen och Malmö museum lanseras en interaktiv plattform i mitten av april 2025. Den innehåller personliga berättelser, tidslinjer och kartor och är hämtat från det material som Vita bussen-gruppen från Malmö rödakorskrets sammanställt.

Vita båtarna – en mindre känd insats

Efter andra världskrigets slut genomförde Svenska Röda Korset en ny räddningsaktion, kallad Lübeckdetachementet. Insatsen var ett samarbete mellan FN:s hjälporganisation UNRRA (United Nations Relief and Rehabilitation Administration), svenska staten och Svenska Röda Korset.

Uppdraget var att transportera 10 000 tidigare fångar från nazisternas koncentrationsläger via Lübeck till Sverige. Mellan den 23 juni och 25 juli 1945 genomfördes transporten. Fångarna fördes med vitmålade fartyg till svenska städer som Malmö, Helsingborg, Göteborg och Kalmar.

Fartyget Kastelholm användes under räddningsaktionen Lübeckdetachementet, också känd som Vita båtarna.
Fartyget Kastelholm användes under räddningsaktionen Lübeckdetachementet, också känd som insatsen Vita båtarna.
Frivilliga handlar mat under pandemin

Röda Korsets historia

Läs om vår historia