Hur gick det till när Röda Korset bildades?​

Det började en dag 1859 då Henri Dunant fick se krigets brutalitet och det mänskliga lidandet på ett slagfält i Solferino och beslöt sig för att agera. När han kom hem till Schweiz igen förverkligade han två idéer:​

• Att skapa en organisation som bistår de sårade och sjuka i krig.​
• Att ta fram internationella regler som minskar lidandet på slagfältet.​​

Dessa två initiativ är idag det vi känner till som Genèvekonventionerna – en del av krigets lagar – och den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen.​

Vad innebär det att som organisation ha en historisk koppling till krigets lagar?

I Genèvekonventionerna och i rödakors- och rödahalvmånerörelsens stadga står det att nationella föreningar, som Svenska Röda Korset, ska sprida kunskap om, säkerställa respekt för och vara med att utveckla den internationella humanitära rätten. Men det är också viktigt att komma ihåg att den humanitära rätten också lägger grunden för mycket annat av det som Röda Korset gör.

Denna koppling mellan en internationell humanitär organisation och ett specifikt folkrättsligt område är unik och ger rödakors- och rödahalvmånerörelsen ett särskilt juridiskt mandat att hjälpa drabbade vid väpnade konflikter och bidra i folkrättens utveckling.​

Vad innebär Röda Korsets unika ställning?

Förutom den historiska kopplingen innehåller de viktigaste konventionerna inom den humanitära rätten många bestämmelser som ger delar av rödakors- och rödahalvmånerörelsen specifika uppgifter som de utför under en väpnad konflikt. ICRC, Internationella rödakorskommittén, har till exempel rätt att besöka krigsfångar och de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna måste tillåtas utföra humanitära aktiviteter, arbeta med familjeåterförening, med mera.

 

Läs om vår historia och arbetet med krigets lagar